Politiker vill gärna klä av muslimska kvinnor med nya lagar. Det kallas frigörelse. Från Iran, och lite andra länder. Det är inte så noga om kvinnan i fråga någonsin har varit där. Det viktiga är att hon visar håret i Katrineholm.
Kommer jag till jobbet utklädd till en uppblåsbar dinosaurie är jag en härlig kollega. Någon filmar till TikTok. Kommer jag i slöja behöver vi tydligen en ny lag.
Tack för friheten, Sverige.
Låt mig försöka på ett annat språk. Vi lägger religionen åt sidan en stund. Betrakta det här som en begäran om att mitt hår, min kropp och mitt vardagsrum inte ska behandlas som allmän egendom för att träna framtidens AI.
Jag har inte köpt AI-glasögonen. Jag har inte godkänt villkoren. Jag råkade bara befinna mig framför någon som hade gjort det.
Kan min rätt att bestämma över min kropp få handläggas nu?
Som dataskydd.
Metas kameraglasögon ser ut som vanliga Ray-Ban. De kan ta bilder, spela in film och ge en AI-assistent tillgång till det användaren ser. För personen som bär dem finns funktioner, inställningar och användarvillkor.
Jag kan fortsätta göra som jag alltid gör. Välja bort produkten. Tacka nej till AI-assistenten. Läsa integritetspolicyn, sucka djupt och stänga fliken.
Sedan tar någon annan på sig sina glasögon.
Och då står jag där ändå.
Eller Kim. Eller Dilara.
Dilara är 21 år. Hon hade lunchrast. En man med glasögon började prata med henne. Det visade sig senare att han spelade in. Klippet hamnade på TikTok. Tillsammans med hennes telefonnummer. “Jag ville bara gråta”, sa hon till BBC1.
I februari 2026 publicerade Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten en granskning av arbetet bakom Metas smarta glasögon2. Anställda hos underleverantören Sama i Nairobi berättade att de granskade bilder, filmer och tal för att utveckla AI-system. I materialet förekom, enligt deras vittnesmål, toalettbesök, sex, människor som bytte om och synliga bankuppgifter.
Någon hade alltså gått hem. Stängt dörren. Tagit av sig kläderna i ett sammanhang där det borde gå att göra det. Materialet spelades in. Skickades iväg.
Och någon utanför hemmet fick se allt.
Allt som spelas in med AI-glasögon skickas inte automatiskt vidare. Men personen framför kameran kan knappast förväntas veta vilken funktion som är aktiverad, vilka inställningar användaren har valt eller vilka företag som får tillgång till materialet.
Jag vill kunna gå runt hemma utan att först inventera elektroniken. Te? Kaffe? Har någon med sig en molnansluten kamera med en underleverantör?
Morgondagens värdinneroll.
För mig som muslim handlar det om awrah, det vi skyddar från andras blickar. Jag väljer vem som får se mig utan sjal. För någon annan gäller gränsen ett ärr, en medicinburk, en person med skyddad adress eller ett samtal som bara var avsett för personen bredvid.
Alla vägar leder till integritetsfrågan.
Faktiskt även den som kommer helt från andra hållet. Arbetarna i Nairobi förtjänar mer än att bli en obehaglig detalj i en berättelse om vårt privatliv. De har också ett liv. En kropp. En familj. Gränser för vad de vill utsättas för.
Tidigare anställda hos Sama slog larm om arbetsvillkoren bakom AI-träningen redan 20233. Det blev en artikel. Folk läste den. Sen verkar det liksom ha fortsatt.
En arbetare sa att jobbet verkligen hade skadat hans psykiska hälsa. Hans arbete var att märka upp träningsdata för att identifiera skadligt innehåll. Han kunde behöva läsa upp till 700 texter varje dag. Många innehöll grafiska beskrivningar av sexuellt våld. Hans jobb var ungefär att berätta för modellen att sånt innehåll inte är bra. Hans psyke fick ta den praktiska erfarenheten av att sånt innehåll inte är bra. Det slutade med att hans gravida fru sa att han inte var samma person längre och lämnade honom. ”Jag förlorade min familj”, säger han.
En kollega sa att jobbet hade förstört honom totalt. Det fanns nämligen lite annat innehåll också. Sånt som de andra 50 anställda fick hantera. Självskadebeteende. Mord. Våldtäkt. Nekrofili. Våld mot barn. Incest.
Det är inte särskilt förvånande att människor inte mår bra av sånt. När 144 tidigare Facebookmoderatorer hos samma företag undersöktes 2024 fick samtliga diagnosen PTSD, de flesta med svåra symtom4.
Och det här är bara början.
EssilorLuxottica och Meta meddelade den 24 september i år att nya funktioner är planerade för deras AI-glasögon5. Hörselförstärkning för vissa med hörselnedsättning, till exempel. Envision finns också. Det är ett hjälpmedel för personer som är blinda eller har nedsatt syn. Glasögonen har kamera och högtalare och är utformade för att fånga syninformation och förmedla den genom tal.
Vad snurrigt det blev. Vi kunde tydligen inte lägga alla män med AI-glasögon i pervolådan och gå därifrån.
Sedan finns frågan om vad någon kan göra med en bild när den väl finns. En vanlig bild kan ju också göras om till någonting som personen aldrig deltog i.
Under 2025 identifierade Internet Watch Foundation över 3 400 AI-genererade övergreppsvideor med barn6. Året före hittade organisationen 13. Det är alltså en ganska stor ökning. Över 26000 procent.
Vad gör vi då?
Sverige vill vara bland världens tio främsta AI-nationer7. Regeringen betonar att den utvecklingen ska vara ansvarsfull, och att riskerna behöver hanteras.
FN undersökte möjligheten att göra ungefär det. Deras internationella oberoende vetenskapliga panel för AI har 40 medlemmar från olika länder. En preliminär rapport släpptes tidigare i år8.
De satte barnen först i sin rapport.
AI-genererat sexuellt övergreppsmaterial mot barn och sexuellt våld som möjliggörs genom deepfakes sprids allt oftare på internet och drabbar kvinnor och barn oproportionerligt hårt, skrev dem.
I Sverige ska Folkhälsomyndigheten utreda hur generativ AI påverkar barn och ungas psykiska hälsa9. Bra. Gör det. Men det är lite som att utreda hur barnen mår av att använda sin telefon, medan någon står i vardagsrummet och filmar dem. Utan att berätta vad filmen ska användas till.
Så utred gärna det också.
Jag vill nämligen inte att mitt privatliv, mitt bankkort eller mina barns säkerhet ska följa med som en gratis bilaga när någon investerar i ny teknik.
Och det verkar som att den som vill ligga i framkant behöver agera ungefär omgående. FN:s AI-panel beskriver att beslutsfattare står inför ett evidensdilemma. De behöver evidens för att fatta beslut om styrning, men när evidensen väl finns kan det vara för sent att fatta dem, eftersom evidensen släpar efter AI-utvecklingen.
Det betyder, på ren svenska:
När bevisen är klara ligger klippen redan på TikTok.
Samt att politiken inte kan vänta på facit.
Så här är mitt förslag. Gratis, utan konsultarvode.
Den som hamnar framför kameran ska ha minst lika starkt skydd som den som bär den. Material där andra människor syns ska inte få användas för att träna AI utan deras samtycke. Ingen ska behöva sitta i Nairobi och granska främlingars sovrum för att en produkt ska bli smartare. Och ansvaret ska ligga hos företaget som säljer glasögonen, inte hos mig som råkade stå i vägen.
Det är inte särskilt radikalt. Det är ungefär vad jag redan har inom Islam.
Jag bestämmer vem som ser.
Och nej, det är inte orealistiskt heller. Norge vill tillfälligt förbjuda AI-glasögon på platser som vårdinrättningar, gym med omklädningsrum, skolor och förskolor10.
I Tyskland har Hamburgs dataskyddsmyndighet plockat isär Metas glasögon och kommit fram till att det i regel saknas rättslig grund för att träna Metas AI på människor som råkade hamna framför kameran11.
Samma dataskyddsförordning gäller i Sverige. Lagen finns alltså redan. Det vi behöver är någon som orkar använda den. I Norge och Tyskland jobbar man på det.
Här verkar vi ha fastnat mellan två helt andra höstackar.
Hur kan man få muslimska kvinnor att klä av sig?12
Och hur kan man bli bäst på digitalisering?13
Som bekant svälter åsnan.
Så lägg allt på samma våg istället. Sveriges AI-strategi. Min rätt att slippa bli träningsdata åt någon annans AI-modell. Och ert hat mot islam.
Någonting måste väga tyngst.
Jag är bokstavstrogen.
Och jag väljer GDPR.
Nu ska jag ta mitt islamiska integritetsskydd och gå till ICA. Förhoppningsvis utan att bidra till någons produktutveckling.
BBC. 24 januari 2026. Women filmed secretly for social media content - and then harassed online. https://www.bbc.com/news/articles/cr7jej2elyyo
Svenska Dagbladet. 25 februari 2026. ”Vardagsrum och nakna kroppar – vi ser allt”. https://www.svd.se/a/RjrEW5/meta-smarta-glasogon-filmar-facebook-agaren-granskas
The Guardian. 2 augusti 2023. ‘It’s destroyed me completely’: Kenyan moderators decry toll of training of AI models. https://www.theguardian.com/technology/2023/aug/02/ai-chatbot-training-human-toll-content-moderator-meta-openai
The Guardian. 18 december 2024. More than 140 Kenya Facebook moderators diagnosed with severe PTSD. https://www.theguardian.com/media/2024/dec/18/kenya-facebook-moderators-sue-after-diagnoses-of-severe-ptsd
EssilorLuxottica. 24 september 2026. EssilorLuxottica and Meta further advance AI glasses category with new products revealed at Meta Connect. https://www.essilorluxottica.com/en/newsroom/press-releases/essilorluxottica-and-metaai-glasses-new-products-at-meta-connect/
Internet Watch Foundation. AI CSAM Report 2026. Harm without limits: AI child sexual abuse material through the eyes of our Analysts. https://www.iwf.org.uk/media/hl1nvdti/iwf-ai-csam-report-2026.pdf
Regeringskansliet. Sveriges AI-strategi. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-ai-strategi/
United Nations. 2026. Preliminary Report of the Independent International Scientific Panel on AI. https://www.un.org/independent-international-scientific-panel-ai/sites/default/files/2026-07/en_Preliminary%20Report_.pdf
Regeringskansliet. 9 juli 2026. Folkhälsomyndigheten ska utreda risker med generativ AI för barn och unga. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/folkhalsomyndigheten-ska-utreda-risker-med-generativ-ai-for-barn-och-unga/
Aftonbladet. 10 oktober 2026. ”Smarta glasögon” – snart stoppade i Norge. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4OEQn6/smarta-glasogon-snart-stoppade-i-norge
The Hamburg Commissioner for Data Protection and Freedom of Information. 10 september 2026. Final report on the technical and data protection review of the Ray-Ban Meta glasses. https://datenschutz-hamburg.de/fileadmin/user_upload/HmbBfDI/Datenschutz/Informationen/260910_HmbBfDI_Abschlussbericht_Ray_Ban_Meta_AI_Glasses_EN.pdf
Sveriges Radio. 11 juni 2026. SD vill införa omfattande slöjförbud i Sverige. https://www.sverigesradio.se/artikel/sd-vill-infora-slojforbud-i-sverige
Regeringskansliet. Sveriges digitaliseringsstrategi 2025-2030. https://www.regeringen.se/contentassets/fe3e296228fb474f803a986ae3842b4c/sveriges-digitaliseringsstrategi-20252030.pdf